Vad avgör egentligen pengars värde? Vad är skillnaden mellan pengar och valuta? Här får du veta mer om vad pengar och valuta är och vad som bestämmer dess värde.
Vad är pengar?
Pengar är betalningsmedel som har ett visst värde. Värdet är garanterat av en säkerhet som oftast en stat eller ett land står bakom. Att använda sig av pengar betyder att samhället har anammat ett gemensamt sätt att värdera varor och tjänster. Pengar är både fysiska mynt och sedlar (kontanter)och digitala betalmedel (till exempel kontokort).
Vad är valuta?
En valuta är samlingsnamnet för pengarna i ett land och har ett värde ställt mot andra länders valutor. Den svenska kronan är en av många valutor i världen.
Alla länder har en egen valuta, eller några länder delar valuta, några av EU-länderna delar till exempel valutan Euro. Det finns även en del länder som har två, eller tre olika valutor. Det kan vara fattiga länder som genomgått hårda inflationer. I Kambodja så används både kambodjanska Riel och dollar. En Dollar är värd cirka 4000 Riel.
Byteshandel blev till penningekonomi
Pengar har ersatt byteshandel som historiskt användes under väldigt lång tid. Att byta varor var krångligt, man var tvungen att ha något att erbjuda som motparten var intresserad av. Att skapa mynt som betalningsmedel och omvandla varorna till ett visst värde räknat i mynt öppnade upp för en helt ny handel.
Allt bygger på en tillit till systemet. Det var inte helt självklart i början att man kunde byta till sig massor av varor mot endast några få silvermynt. Det fanns inget som garanterade dina pengars värde. Idag är pengar en naturlig del av människolivet.
Man kan spåra historian för pengars värde och dess uppkomst till cirka 2700 år sedan. Det allra äldsta myntet man har hittat är från cirka 700 f.kr. Det är ett mynt från de Lydiska kungarna och hittades i västra Turkiet. Det utesluter inte att fenomenet pengar och pengars värde är äldre än så.
Inflation påverkar pengars värde
Priset för en matkasse med basvaror har inte samma summa idag som för 20år sedan. Summan är mycket högre, men det betyder inte nödvändigtvis att kassen är dyrare.
Eftersom lönerna, och därmed köpkraften i samhället har stigit, har också priset på det vi köper stigit. Men i förhållande till varandra är lönen och matkassen ganska lika. Vi lägger ungefär lika stor del av lönen på matkassen idag som för 20 år sedan.
Fenomenet kallas för inflation, i Sverige har Regeringen och Riksbanken satt ett mål på att vi ska ha en inflation på 2% per år. Det betyder att matkassen ska kosta 2% mer varje år. Men att vi också ska få 2% mer i lön varje år.
Man kan räkna på inflationen med hjälp av SCB. Där kan man själv jämföra ungefär hur mycket 100 kr är idag i jämförelse med för ett antal år sedan. Det är en bra hjälp för att förstå sig på inflationen för pengars värde.
Inte bara inflationen styr pengarnas värde
Värdet på ett lands valuta varierar. Detta beror på hur omvärlden ser på landet och värderar på så sätt landets pengars värde. Valutans värde är främst intressant när det kommer till import och export.
Hur omvärlden ser på ett land är beroende på hur politiken sköts, hur bra eller dåligt företagen i landet går och andra värderingar som om människor runt omkring gör. Det är väldigt spekulativt och många olika saker påverkar synen på den ekonomiska stabiliteten i ett land.
PPP och GDP är saker som även det påverkar ekonomin i ett land. Detta är bäst förklarat med Big Mac Index. En ganska rolig jämförelse för att jämföra köpkraften och prisnivåerna i olika länder.
Deflation
Värderingen av valutans värde leder till inflation och deflation. Inflation är när värdet på pengarna minskar, det innebär att varor kostar mer och mer. Är det riktigt stor inflation kan priset på en liter mjölk dubblas på några veckor. Lönen kan inte öka i samma takt och befolkningen får svårt att handla.
Deflation är det motsatta, pengarnas värde ökar. Det gör att det kostar mindre att köpa mjölk imorgon än idag. Deflation är ovanligt och det mest kända exemplet på långvarig deflation är i Japan. Där hade man under lång tid låga räntor och deflation på samma gång. Något som är problematiskt eftersom Riksbanken inte kan stimulera ekonomin genom att sänka räntan (som de brukar göra).
Deflation – hur funkar det?
Om landets valuta istället är högt värderat så kan det vara svårt att exportera varor. Vetet som man har odlat kan bli så dyrt att exportera att inga andra länder vill ha det och då kommer inga nya pengar in i landet. Däremot är det då billigt att importera varor.
Detta kommer leda till att valutans värde minskar och om de flesta företagen har klarat det och det inte har lett till stor arbetslöshet så är ingen större skada skedd. Men om det gått så långt att ekonomin i landet har rasat så kan inflationen göra att valutan också rasar.
Anledningar till inflation
Vid val av ny regering i ett visst lad sätter ofta igång spekulationer i omvärlden. Om omvärlden tror att utgången av valet ska förändra ekonomipolitiken kan dessa farhågor höja eller sänka värdet på landets valuta. Men även saker som naturkatastrofer eller andra typer av yttre händelser kan påverkar valutans värde.
Politiska beslut påverkar valutavärdet
Tillgången till pengar påverkar också värdet på valutan. Det händer att regeringar tillverkar nya pengar för att bromsa att pengarna tar slut. Det kan ske när ett land importerar mer varor vilket gör att pengarna hamnar i andra länder.
Men att trycka nya pengar i snabb takt är en kortsiktig lösning och kommer leda till att valutans värde minskar, inflation. Det som egentligen behövs är att få igång den egna produktionen för att kunna få igång en export och på så sätt få in pengar i landet igen.
Dyrt att importera med låg valutakurs
Om ett lands valuta värderas lågt så blir det dyrt för det landet att importera varor. Om landet inte odlar mycket vete själva så kan bröd bli dyrt då vetemjölet måste importeras. Eller om det inte finns kvarnar i landet så att det egenodlade vetet säljs och mals till mjöl utomlands för att sedan köpas tillbaka.
Det har länge i västvärlden varit billigt att importera saker från Kina. Detta är något som många tror det kommer att ändras på. Kinas ekonomi går som tåget, samtidigt som tillväxten i västländer har klingat av. Även Indien är ett land som många anser att man bör räkna med i framtiden.
Devalvera valutan – drastisk åtgärd
Om inflationen går snabbt så sjunker värdet på pengarna så snabbt att de som bor i landet kan ha svårt att överleva på den lön som betalats ut för någon vecka sedan.
Eftersom det blir så dyrt att importera varor så blir det brist på varor i landet och då stiger priserna ännu mer på varorna. Vilket gör att om det finns varor så som bröd och mjölk att köpa i affären så kan det vara så dyrt att väldigt få har råd att köpa dom.
En regering kan besluta sig för att devalvera valutan. Det innebär att man bestämmer att minska värdet på pengarna i jämförelse till andra valutor. Detta för att stoppa prisökningarna, men det leder också till att exporten hämmas.
Valutavärdet ökar med mindre mängd pengar
Om det tillverkas för lite pengar så kan det också leda till deflation, Det är ett ovanligt fenomen som sällan sker och om det sker så är det ofta kortsiktigt. Det leder snabbt till att folk avvaktar med att handla varor och tjänster eftersom priset kommer gå ner inom kort.
Det leder till minskad handel, vilket i sin tur leder till minskar produktion och arbetslöshet. Det här i sin tur leder till inflation, och så har marknaden rättat till deflationen själv.
Skulle deflationen fortsätta så kan en regering välja att revalvera valutan. Då ökar man medvetet värdet på pengarna i jämförelse till andra valutor. Detta är ännu ovanligare än deflation och leder till att exporten hämmas.
Stabil penningpolitik är positivt
Det är bra för ett land om värdet på valutan är stabil länge, då litar omvärlden på landet och kan ge importföretag kredit på varor vilket gör att importföretaget hinner sälja vidare varorna innan det är dags att betala för dom. Då behövs inte så stora marginaler på det man säljer och kan då hålla priserna nere och kan exporteras snabbt vilket ger pengar in i landet.
Ordlista
- Deflation – Värdeökning av valuta
- Devalvering – Medveten minskning av värdet på en valuta
- Inflation – Värdeminskning av valuta
- Konsumentprisindex – Hur priser för varor till konsumenter har förändrats
- Pengar – Fysiska eller digitala betalmedel
- Pengavärde – Hur mycket man kan köpa för pengarna
- Revalvering – Medveten ökning av värdet på en valuta
- Valuta – Samlingsnamn för ett lands pengar/betalningsmedel
- Valutavärde – Värdet på en valuta ställt mot en annan valuta